Den mest motbjudande kombinationen av produkter som jag stötte på i livet erbjöds oss regelbundet i dagis
Ja, ja, jag skrev en gång att maten där var utsökt, men ibland hittade jag något för kocken eller för en annan ansvarig ansikte, och som ett resultat till frukost fick vi semolina gröt, kakao (eller surrogatkaffe med mjölk) och... en smörgås med smör och en bit sill.
Jag minns fortfarande denna uppsättning och min förvirring: hur är det, gröt är söt, sill är salt, och i allmänhet kände alla barn ett gammalt rim:
Om du vill att glömma mig inte ska slå sig ner i magen
Ät sill med mjölk!
Nej, alla ställde inte några frågor. Med åldern lärde jag mig att snurra näsan, säger de, det finns fisk och sill är godare! Och sedan lämnade sillen på flera år. Och de tillagade utsökt gröt i vår trädgård. Och kakao var aromatisk (men jag gillade inte ekollonskaffe).
Och redan i vuxen ålder var jag tvungen att ta itu med kombinationer som inte alls var typiska för vår kulinariska kultur.
Det är sant att många av dem visade sig vara väldigt underbara - i rätt prestanda.
Jag kommer ihåg att en student (han bodde på ett vandrarhem) under studietiden ihärdigt försökte behandla alla bönor med socker. Vi avvisade så gott vi kunde, kämpade tillbaka med händer och fötter, och han argumenterade - utsökt.
Mycket senare, på någon liten animefestival, smakade jag ångade bullar fyllda med röda bönor (söt fyllning!). De tillhörde universum Hayao Miyazake, anime "Spirited Away", typ av.
Och det visade sig vara en riktig glädje!
Jag var också misstänksam mot fisk okroshka med räkor - och det visade sig vara av smak.
Men här är rödbetan kryddad med mjölk blandad med sockerbetor, jag kunde inte smaka på den - en uppfattning orsakade överväldigande avsky (i kombination med kunskapen om hur det gjordes - känslorna var ej överförbar).
Har du sådana kombinationer?
Ps. En kollega delade "matskräck" - för henne är kakor med alla slags impregneringar motbjudande. En vy inspirerar tanken att någon åt denna maträtt men inte rotade ...